Logga in Prenumerera

Omgiven av idioter – de fyra färgerna och vad forskningen säger

Sammanfattning av Thomas Eriksons Omgiven av idioter på svenska. Fem insikter om DISC-modellen och de fyra färgerna röd, gul, grön och blå, plus vad forskningen säger om modellen bakom dem.

Omgiven av idioter – de fyra färgerna och vad forskningen säger

Författare: Thomas Erikson
Originaltitel: Omgiven av idioter: hur man förstår dem som inte går att förstå (2014)
På engelska: Surrounded by Idiots
Sidor: 274 (första utgåvan, Hoi Förlag)

📙 Boken i tre meningar

Omgiven av idioter delar in mänskligt beteende i fyra färger, röd, gul, grön och blå, med löftet att den som känner igen dem får färre missförstånd i vardagen. Thomas Erikson bygger indelningen på DISC-modellen och beskriver hur varje färg vill ha information, fattar beslut och reagerar under press. Boken kom ut 2014 och har enligt förlaget Bookmark sålt närmare 1,5 miljoner exemplar bara i Sverige, samtidigt som psykologer och forskare riktat hård kritik mot att modellen presenteras som vetenskapligt grundad.

💡 5 insikter du kan använda direkt

1. Fyra beteendestilar i stället för en enda mall

Bokens grundidé är att människor tar emot information på olika sätt och att den som skickar budskapet ofta antar att alla fungerar som hen själv. Erikson sorterar skillnaderna i fyra stilar och ger dem varsin färg. Bokstäverna i DISC är engelska och står i dagens modeller för dominance, influence, steadiness och compliance, alltså dominans, inflytande, stabilitet och följsamhet. Grundindelningen går tillbaka på den amerikanske psykologen William Moulton Marstons bok Emotions of Normal People från 1928, men bara två av begreppen är hans egna. Marston skrev om dominance, inducement, submission och compliance. Att inducement och submission har döpts om till influence och steadiness gjordes av dem som byggde testen, långt efter hans död.

Poängen Erikson driver är att skillnaderna inte handlar om vem som har rätt. Ett kort och rakt mejl som en person upplever som effektivt kan av en annan läsas som kyligt eller respektlöst, utan att avsändaren märker något. Färgerna är tänkta som ett sätt att se den skillnaden i förväg i stället för i efterhand.

Var modellen kommer ifrån och hur väl den håller är en egen historia. Den tas upp i avsnittet om forskningsläget längre ner.

2. De fyra färgerna och vad de betyder

Färgerna beskrivs som mönster i beteende, inte som fack för hela människor. I psykologen Dan Katz genomgång av modellen i tidskriften Folkvett sammanfattas indelningen så här:

  • Röd är dominant, drivande och lösningsfokuserad.
  • Gul är extrovert, kreativ och verbal.
  • Grön är tålmodig, uppmärksam och snäll.
  • Blå är analytisk, försiktig och noggrann.

Den praktiska översättningen är enkel att pröva. Den drivande vill ha slutsatsen först och detaljerna sedan, den analytiska vill ha underlaget innan hen tar ställning, den utåtriktade vill prata sig fram till svaret och den tålmodiga vill veta hur beslutet påverkar de människor som berörs. Samma information, fyra olika ingångar.

3. Ansvaret för att bli förstådd ligger hos avsändaren

Bokens mest användbara vardagsråd har egentligen inget med färger att göra. Det är att den som talar bär ansvaret för att budskapet landar. När ett besked inte går fram är standardreaktionen att lägga felet hos mottagaren, ungefär den reaktion boktiteln driver med. Eriksons alternativ är att anpassa formen efter den som lyssnar.

I praktiken betyder det att samma sak sägs på olika sätt beroende på vem som sitter mittemot. Kort och beslutsinriktat till den som vill vidare, med underlag och siffror till den som vill kunna kontrollera resonemanget. Innehållet ändras inte, förpackningen gör det.

Hack: PREP-metoden gör det här konkret genom att sätta poängen först och motiveringen efter, vilket fungerar oavsett vilken färg mottagaren skulle få i ett test.

4. De flesta är blandningar, inte en färg

Erikson framhåller själv att renodlade färger är ovanliga. Han har sagt att man kan vara flera färger, att 80 procent har två och att han själv är tre, enligt Dan Katz genomgång i Folkvett. Den som läser boken som en fyrfältare att sortera kollegor i har alltså läst den mot dess egen text.

Det är också här boken är som svagast och som mest utsatt för kritik. En modell som beskriver de flesta människor som kombinationer av flera kategorier säger i praktiken något ganska allmänt om var och en. Sådana beskrivningar upplevs lätt som mer träffsäkra än de är. Psykologen Bertram Forer visade redan 1949 att människor känner igen sig starkt i personlighetsbeskrivningar som i själva verket är skrivna för att passa alla. Fenomenet döptes senare till Barnumeffekten och är precis vad Katz pekar på när han beskriver hur DISC-beskrivningarna garderar sig med att man kan ha flera färger.

Hack: Perception vs perspektiv tränar samma förmåga utan etiketter, genom att medvetet växla mellan din egen tolkning och den andras.

5. Boken handlar om beteende, inte om vem någon är

Erikson lägger vikt vid att beteende och personlighet inte är samma sak och att det han beskriver är hur människor gör, inte vilka de är. Distinktionen är viktig för hur boken kan användas. Ett beteende går att möta, anpassa sig till och prata om. En etikett på en person gör det inte.

Skillnaden avgör om läsningen blir användbar eller skadlig. "Han svarar alltid kort på mejl, alltså behövs en rad om varför det brådskar" är ett beteende att hantera. "Han är röd" är en förklaring som stänger samtalet i stället för att öppna det, vilket är precis den invändning kritikerna riktar mot hur modellen används på arbetsplatser.

Hack: SBAR-ramverket löser problemet från andra hållet. När du inte vet något om mottagaren bär strukturen budskapet i stället: situation, bakgrund, analys och rekommendation i den ordningen.

🔬 Vad säger forskningen?

Kritiken mot Omgiven av idioter riktar sig sällan mot råden i boken. Den gäller anspråket att färgmodellen vilar på vetenskaplig grund, och den är värd att ta på allvar oavsett vad du tycker om innehållet i övrigt. Den löper längs några skilda spår: var modellen kommer ifrån, vad forskningen säger om testet, vad kritikerna anmärkt på hos boken och dess författare samt var gränsen går för hur modellen kan användas.

Ursprunget är en teori som aldrig fick stöd. Färgindelningen går tillbaka på William Moulton Marstons Emotions of Normal People (1928). Marston föreslog att beteende styrs av något han kallade psychonisk energi, förmedlad genom en vävnad mellan motoriska nervceller som han döpte till psychoner. Någon sådan energi och någon sådan vävnad har aldrig påvisats, konstaterar Dan Katz, legitimerad psykolog och psykoterapeut, i Folkvett 2019:1. Marston var teoretiker snarare än testkonstruktör och byggde aldrig något personlighetstest utifrån sin teori. I dag är han mest känd som skaparen av seriefiguren Wonder Woman. Testen byggdes av andra: arbetspsykologen Walter Clarke lanserade Activity Vector Analysis 1956, nästan tre decennier efter boken. Det är den linjen av testkonstruktioner som i dag säljs som DISC eller, i svensk variant, DISA.

Forskningsunderlaget för testet är nästan obefintligt. Katz sammanfattar läget så här i sin genomgång: "trots att detta test har funnits i över femtio år och är relativt väl spritt hittar man i princip inte en enda vetenskaplig studie på testet". Den nordiska studie som finns undersökte en DISC-baserad testvariant (Martinussen m.fl., 2001). Forskarna jämförde två svarsformer: den ipsativa, där du tvingas välja vilket av flera påståenden som passar bäst, och den normativa, där varje påstående bedöms för sig på en skala. Versionerna gav inte samma resultat, och slutsatsen var att den ipsativa formen bör användas med försiktighet när ett test ska mäta och jämföra människor. Det är just den svarsformen färgtesten bygger på. Den personlighetsmodell som har bredast forskningsunderlag är i stället femfaktormodellen, Big Five, som inte delar in människor i typer utan beskriver egenskaper längs skalor. Katz påpekar samtidigt att även de psykologer som arbetar med Big Five är försiktiga med att klassificera enskilda människor utifrån den.

Utmärkelsen kom från en förening som granskar pseudovetenskap. Den 2 januari 2019 utsåg Vetenskap och Folkbildning Thomas Erikson till Årets förvillare 2018. I motiveringen står att han med boken och sin föreläsningsverksamhet "lyckats vilseleda en stor del av det svenska folket att tro på ren pseudovetenskap och grova psykologiska förenklingar". Föreningen pekade särskilt på att teorin marknadsförts som vetenskapligt grundad och att spridningen skapat en marknad för personlighetstest i rekrytering och personalarbete. Ett halvår tidigare hade tidskriften Filter publicerat granskningen Omgiven av idioti av Madelene Pollnow, där forskare gick igenom både DISC och Eriksons meriter.

Författarens meriter har ifrågasatts. Erikson har presenterat sig som beteendevetare och kommunikationsexpert. Vetenskap och Folkbildning uppger i Folkvett att de sökt honom i Ladok, registret över högskolestudier i Sverige, och även i Handelshögskolans register utan att hitta någon registrering, samt att han i intervjuer uppgett att han saknar utbildning i beteendevetenskap. Samma meritfråga granskades i Filter sommaren innan. Uppgifterna är alltså kritikernas, inte oberoende bekräftade. Titeln beteendevetare är samtidigt inte skyddad i lag, så att sakna examen är i sig inget regelbrott.

Erikson bemöter kritiken med att psykologi inte är exakt. Till TT, återgivet i SVT Kultur den 31 januari 2019, svarar han: "Psykologi är komplext och det är ingen exakt vetenskap. Inga system är vattentäta." Han menar också att modellen bygger på hans egen erfarenhet av att arbeta med den och att allting kan användas fel.

Vägen från Marstons teori till dagens testindustri är lättare att se samlad än utspridd i löptext:

Var gränsen går i praktiken. Kritiken handlar mindre om att någon läser boken på tåget och mer om vad modellen används till. Att fundera över hur en kollega vill ha information kostar ingenting och kan förbättra ett samtal. Att sortera medarbetare i färger inför en rekrytering, en omorganisation eller en gruppsammansättning är något helt annat, eftersom det förutsätter att testet mäter det som påstås och håller över tid. Det stödet finns inte. Boken fungerar som ett par glasögon att pröva, inte som ett underlag att fatta beslut om människor på.

🔗 Hacks som löser samma problem

Inget av Vardagshackers hacks bygger på färgmodellen. Flera angriper däremot samma vardagsproblem, att budskap inte landar, med metoder som inte kräver att du först kategoriserar mottagaren:

  • PREP-metoden. Sätter poängen först och motiveringen efter, så att budskapet går fram även när du inte hinner läsa av den du talar med.
  • SBAR-ramverket. Ger en fast ordning för svåra besked, hämtad från sjukvården där konsekvensen av missförstånd är som störst.
  • Perception vs perspektiv. Tränar perspektivbyte utan etiketter genom att skilja din tolkning från den andras utgångspunkt.
  • Fem varför. Letar orsaken bakom ett återkommande problem i stället för att stanna vid att någon "är sådan".

🎯 Vem riktar sig boken till?

Omgiven av idioter vänder sig till den som ofta hamnar i friktion på jobbet eller hemma och undrar varför samma budskap fungerar med vissa och kör fast med andra. Den förutsätter inga förkunskaper i psykologi och är skriven i ett lättillgängligt, anekdotrikt tilltal. Boken har ett snittbetyg på 3,51 av 5 på Goodreads baserat på fler än 82 000 betyg (avläst augusti 2026, samtliga utgåvor och språk). Det är påfallande lågt för en bok som sålt i miljonupplaga, och recensionerna delar sig ungefär längs samma linje som kritiken.

⚠️ När är boken fel val?

Boken är fel val som underlag för beslut om människor: rekrytering, gruppsammansättning, bedömning eller utvecklingssamtal. Vill du veta vad forskningen säger om personlighet är femfaktormodellen rätt ställe att börja. Är du redan van vid att anpassa ditt sätt att kommunicera hittar du få nya verktyg mellan pärmarna.

Kvar står ändå bokens användbara kärna och den kräver inget test: löftet om färre missförstånd infrias inte av färgerna utan av vanan att fråga sig hur den andra vill ha informationen.

📚 Källor

📬

Vill du ha en boksammanfattning och ett konkret hack varannan torsdag? Prenumerera på Vardagshackers nyhetsbrev. Det ingår i medlemskapet och du avslutar när du vill.